Vattenfall investerar 65 miljoner kronor för att öka den biologiska mångfalden inom vattenkraften och förena energiproduktion med naturvård.
Hur kan vi stärka ekosystemen i våra vattendrag – utan att kompromissa med elproduktionen? Inom Vattenfall pågår just nu en omfattande satsning där forskning, teknik och praktiskt genomförande möts för att utveckla framtidens vattenkraft. Vattenfall Services, med specialistkompetens inom miljö- och tillståndsfrågor, är en viktig aktör i arbetet.
Inom Vattenfall Vattenkraft pågår en stor satsning på åtgärder som ska stärka biologisk mångfald, där 65 miljoner kronor investeras under perioden 2024–2028. Här har Vattenfall Services en viktig roll – från planering och tillståndsprocesser till genomförande av konkreta åtgärder i fält. Fokus ligger på lösningar som förbättrar livsmiljöerna i och kring reglerade vattendrag, utan att påverka elproduktionen.
– Det handlar om att förstå hur vi kan arbeta mer med naturens egna processer och samtidigt behålla en stabil och effektiv energiproduktion, säger Jessica Ruud, projektledare på Vattenfall Services.
Satsningen omfattar ett brett spektrum av forsknings- och utvecklingsinsatser där olika metoder testas i praktiken.
Stabilare strandzoner – när isens kraft bryts
Ett av projekten handlar om att restaurera strandlinjer i reglerade älvar för att öka den biologiska mångfalden.
– Strandvegetationen är avgörande för livet i och kring våra vattendrag. Växterna längs stränderna ger mat och skydd åt smådjur och fiskar, minskar erosion och förbättrar vattenkvaliteten genom att filtrera bort näringsämnen och föroreningar, säger Jessica Ruud.
På grund av korttidsregleringen i dessa älvar utsätts strandmiljöerna för stora påfrestningar. Regleringen innebär att snabba variationer i vattennivån uppstår, vilket tillsammans med is och vattenrörelser skapar förhållanden som försvårar etablering av vegetation.
– De här miljöerna blir ofta helt kala. Vi ser strandkanter som eroderar och saknar den vegetation som normalt binder marken och skapar livsmiljöer, säger Jessica Ruud.
En lösning inspirerad av naturen
För att motverka detta testas en naturbaserad lösning där större stenblock placeras ut längs strandlinjen på fyra olika platser i Umeälven samt i Luleälven. Syftet är att förändra hur isen rör sig och var belastningen uppstår.
– Hypotesen är att blocken ”låser” isen så att den bryts längre ut från stranden. Då minskar slitaget precis där växterna behöver få fäste, menar Jessica Ruud.
Metoden bygger på observationer från naturliga miljöer, där strandnära block ofta sammanfaller med rikare vegetation. Genom att återskapa dessa strukturer skapas bättre förutsättningar för växter att etablera sig, vilket i sin tur stärker hela ekosystemet. Projektet genomförs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet, där forskare följer utvecklingen med både fältstudier och mätningar.
– Målet är att ta fram kunskap som kan omsättas i praktiska riktlinjer för framtida vattenkraftsprojekt, förklarar Jessica Ruud.
Stabila vattennivåer i reglerade magasin
Ett annat projekt fokuserar på de grunda zonerna i vattenkraftmagasin – så kallade littoralzoner – som normalt är några av de mest produktiva och artrika miljöerna i akvatiska system. Men i reglerade magasin torrläggs dessa områden ofta periodvis, vilket kraftigt begränsar den biologiska mångfalden och försämrar livsmiljöerna för många arter.
– Vi ser stora arealer som växlar från att ha flera meter djupt vatten till att vara helt torra. Denna växelverkan gör det mycket svårt för arter att etablera sig och överleva, säger Jessica Ruud.
Invallade vikar skapar nya livsmiljöer
För att skapa mer stabila förhållanden utvecklas nu en metod där vikar delvis vallas in med hjälp av dämmande konstruktioner. Genom att anpassa krönhöjd och flödesvägar kan vattennivån inne i viken hållas relativt konstant, även när nivåerna i magasinet varierar.
– Vi skapar i praktiken ”minisjöar”, det vill säga små, stabila vattenmiljöer där växter och djur får kontinuitet över tid, förklarar Jessica Ruud.
Konstruktionerna byggs med lokala material, främst sten, och utformas för att smälta in i landskapet. Samtidigt säkerställs konnektiviteten genom anpassade strömfåror som gynnar vattenflöden och fiskvandring. Projektet befinner sig i en tidig fas med omfattande tillståndsprocesser och planering, och genomförs i nära samarbete med forskare från SLU och Umeå universitet. Uppföljningen sker över lång tid för att kunna utvärdera effekterna på ekosystemen.
– Det här är mer komplexa åtgärder, men potentialen är stor. Lyckas vi kan vi återskapa livsmiljöer som i dag i princip saknas i reglerade magasin, menar Jessica Ruud.
En vattenkraft i samspel med naturen
Gemensamt för projekten är ambitionen att utveckla lösningar som stärker naturmiljöerna utan att påverka energiproduktionen. Genom att kombinera forskning, teknisk kompetens och praktiskt genomförande skapas nya möjligheter att anpassa vattenkraften till framtidens krav.
– Alla behöver el, men vi behöver också fungerande ekosystem. Det här arbetet visar att vi kan ta steg i rätt riktning på båda områdena, avslutar Jessica Ruud.
Dela