Upptäck hur Vattenfalls specialister på Skog, mark och miljö arbetar med MKB för att säkerställa hållbara och ansvarsfulla elnätsprojekt i Sverige.
En ny kabel i skogen, en kraftledning längs en väg eller en framtida industrianläggning. Bakom varje beslut att utveckla elnätet finns ett omfattande arbete där miljöpåverkan vägs mot samhällsnytta. Här spelar miljökonsekvensbeskrivningen – MKB – en avgörande roll. För medarbetarna inom Miljö och tillstånd på Vattenfall Services handlar MKB-arbetet om att förena teknik, ekonomi, miljökunskap och juridik – ofta i komplexa projekt där många intressen möts.
När elnätet ska byggas ut krävs många olika tillstånd. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett avgörande underlag i dialogen med myndigheter och andra berörda för att förstå hur ett projekt kommer att påverka omgivningen. På Vattenfall Services avdelning Miljö och tillstånd finns ett 30-tal medarbetare fördelade på sex orter runtom i Sverige. De arbetar med hela kedjan kring markintrång och tillståndsprocesser – allt från bedömningar av olika slag och ansökan av nödvändiga tillstånd, såsom ledningsrätt och servitut, till upprättande och hantering av markavtal.
Från enkelt uppdrag till avancerad tillståndsprocess
Jesper Jakobsson är en av Vattenfall Services avtals- och tillståndshandläggare som arbetar med miljökonsekvensbeskrivningar. När elförsörjningen till en telemast i ett naturreservat visade sig vara otillräcklig, såg lösningen först enkel ut. Planen var att förlägga en markkabel i en snöskoterväg som gick hela vägen upp till telemasten. Men eftersom denna väg var relativt smal med träd och trädrötter som riskerade att skadas av arbetet, förändrades projektets förutsättningar snabbt.
– Det som från början var ett enklare ärende utvecklades till att kräva en fullständig MKB-process. Det var både utmanande och väldigt lärorikt, säger Jesper Jakobsson.
Arbetet skulle dessutom genomföras i ett Natura 2000-område i Älvdalen, vilket ställde höga krav på tillstånd och dokumentation. Jesper ansvarade för hela processen – från avgränsningssamråd till koordinering av naturvärdesinventering och slutligen framtagning av MKB. För att få en verklig förståelse för insatsens påverkan gick han själv den två kilometer långa sträckan där kabeln skulle dras.
– När man är ute i fält ser man detaljerna – hur marken faktiskt ser ut, hur rötter riskerar att skadas och vilken flora och fauna som finns. Det ger en helt annan förståelse, menar Jesper Jakobsson.
Resultatet blev ett förslag där påverkan minimerades: trädrötter sågades varsamt, avverkningen begränsades och stenmassor förflyttades och återanvändes i området. Tillståndet godkändes – med tydliga försiktighetsåtgärder.
Att välja rätt väg – när flera alternativ står mot varandra
Jespers kollega Sofia Gillberg, lantmäteriingenjör och tillståndshandläggare, har nyligen arbetat i ett projekt med andra förutsättningar. Det handlade om att ta fram underlag inför tillståndsprövning och ansökan om linjekoncession till Energimarknadsinspektionen för att möjliggöra en ny kraftledning i samband med att en väg skulle byggas om. Här låg utmaningen i att hitta den bästa placeringen för dragningen.
– Vi tog fram flera alternativa ledningsdragningar inklusive ett nollalternativ som visade konsekvenserna om projektet inte genomfördes, säger Sofia Gillberg.
Genom kartstudier, data från bland annat Artportalen och dialog med myndigheter identifierades risker kopplade till invasiva arter, förorenad mark och närliggande bebyggelse. Även elektromagnetisk påverkan analyserades. Samråd genomfördes med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och andra parter som kunde antas bli särskilt berörda av åtgärden.
– På det här sättet säkerställer vi att alla synpunkter beaktas och att lokal kunskap tas tillvara. Målet är alltid att hitta den lösning som gör minst intrång och fungerar långsiktigt. MKB:n bidrar till att synliggöra konsekvenserna och öka möjligheten att fatta välgrundade beslut, säger Sofia Gillberg.
Slutligen valdes en sträckning som till stor del följde befintliga vägområden – vilket minimerade påverkan på både natur och fastigheter. Projektet resulterade i en beviljad linjekoncession.
Stora projekt och lång tidshorisont
För Maria Münter, senior miljökonsult på Vattenfall Services, handlar MKB:n ofta om större och mer komplexa projekt – som kraftvärmeanläggningar eller nya detaljplaner.
– En MKB är grunden för att få bygga. Den säkerställer att alla miljöaspekter är genomlysta innan projektet går vidare, säger hon.
Arbetet med en MKB kan pågå i flera månader, ibland upp till ett par år, och omfattar allt från samråd och utredningar till dialog med myndigheter och kompletteringar av ansökningar. Ett av Maria Münters pågående projekt handlar om att möjliggöra industriell utveckling i ett område där flera aktörer har intressen.
– Det är både utmanande och utvecklande. Vi behöver hitta lösningar som fungerar för flera verksamheter samtidigt, förklarar hon.
En viktig del av arbetet handlar om att anpassa projekten efter naturens villkor – till exempel genom att skydda arter eller begränsa arbeten under känsliga perioder. Det kan också innebära att man ställer högre krav på rening av utsläpp till luft och vatten än vad som ursprungligen projekterades.
– Det viktigaste är att vi tar hänsyn i ett tidigt skede, innan planeringen har gått för långt. Det är då vi har möjlighet att påverka på riktigt, avslutar Maria Münter.
Dela