Har du SF6-utrustning i din elanläggning? Då finns det både ansvar och tidsgränser att hålla reda på. EU:s skärpta regler för fluorerade växthusgaser, så kallade f-gaser, innebär bland annat krav på läckagekontroller, snabb åtgärd vid läckor och en successiv utfasning av SF6 i nya ställverk och brytare. För anläggningsägare innebär utvecklingen ett ökat behov av framförhållning – både kring befintlig utrustning och kommande investeringar.
SF6, svavelhexafluorid, har länge använts som isolations- och brytmedium i elektriska ställverk tack vare sina mycket goda tekniska egenskaper. Men gasen är samtidigt en mycket en stark växthusgas som bidrar till att förstärka växthuseffekten. Ett kilogram SF6-gas som släpps ut i atmosfären motsvarar mer än 22 ton koldioxid i klimatpåverkan.
– Ett SF6-ställverk kan fungera problemfritt i många år, och då är det lätt att gasen blir en osynlig fråga. Men börjar en anläggning läcka kan även små mängder få stor klimatpåverkan. Därför behöver man veta vilken utrustning man har, hur mycket gas den innehåller och utrustningens status, säger Kristoffer Neandhers, SF6-specialist inom Stationer på Vattenfall Services.
EU:s nya f-gasförordning som trädde i kraft i mars 2024 ställer därför mycket högre krav vid användning och hantering av fluorerande gaser. Förordningen gäller direkt i EU:s medlemsländer och behöver inte föras in i svensk lag. Däremot pågår en översyn av vissa svenska förordningar, exempelvis förordningen för miljösanktionsavgifter, för att kunna tillämpas tillsammans med EU:s nya f-gasförordning.
I EU:s f-gasförordning ligger ansvaret på den verksamhet som har kontroll över utrustningens tekniska funktion. I praktiken är det ofta anläggningsägaren, även om man anlitar någon annan för drift och underhåll. I ansvaret ingår bland annat att:
Föreskrivna kontroller genomförs.
Arbete som installation, underhåll, reparation och nedmontering av SF6-utrustning får dessutom endast utföras av personer med relevant certifiering.
Utrustning som innehåller mer än sex kilo SF6 omfattas som huvudregel av periodisk läckagekontroll. Undantag finns bland annat om utrustningen har kontinuerlig övervakning av tryck eller densitet, eller om tillverkaren kan visa en fastställd läckagenivå under 0,1 procent per år.
– För utrustning som omfattas av kontrollkravet gäller normalt högst sex månader mellan kontrollerna och vid större gasmängder över 500 ton koldioxidekvivalenter får det gå högst tre månader mellan kontrollerna, berättar Kristoffer Neandhers.
Utrustning över 500 ton koldioxidekvivalenter ska dessutom ha ett läckagevarningssystem.
– Systematisk kontroll gör det möjligt att upptäcka små läckage tidigt innan mycket gas har försvunnit. Det gör det möjligt att snabbt begränsa utsläppet, dessutom är mindre läckage ofta enklare att reparera än stora, säger Kristoffer Neandhers.
Upptäcks ett läckage ska det åtgärdas omgående. Att bara fylla på mer gas är inte ett alternativ, utan läckaget måste repareras. Därefter ska en ny läckagekontroll genomföras inom en månad för att verifiera att åtgärden fungerat.
– Påfyllning i befintlig utrustning kan fortfarande förekomma som en del av service och reparation och ska då utföras korrekt, dokumenteras och göras av behörig personal. förklarar Kristoffer Neandhers.
SF6 får inte bara släppas ut när en brytare repareras eller tas ur drift. Gasen ska återvinnas vid service och innan utrustningen skrotas, och arbetet ska utföras av certifierad personal.
– Gas som kan tas tillvara kan återanvändas eller regenereras, medan gas som inte kan användas vidare behöver gå vidare till korrekt behandling och destruktion, säger Kristoffer Neandhers.
EU-reglerna ställer även höga krav på dokumentation. Mängden SF6 som fylls på eller återvinns, genomförda läckagekontroller och vilka företag som arbetat med utrustningen ska dokumenteras och normalt sparas i fem år.
På grund av SF6 -gasens negativa miljöpåverkan har utfasningen av gasen i ny elektrisk brytarutrustning redan börjat. Sedan 1 januari 2026 gäller förbud mot idrifttagande av ny f-gasutrustning upp till och med 24 kV. Därefter följer stegvisa förbud som omfattar olika spänningsintervall vid olika tidpunkter – från de lägre nivåerna först till de högsta år 2032.
Från 1 januari 2035 skärps reglerna ytterligare: då blir användning av SF6 vid service och underhåll av elektriska brytare förbjuden som huvudregel. De nya reglerna innebär dock inte att all befintlig SF6-utrustning måste tas ur drift omedelbart. Återvunnen eller regenererad SF6 får fortfarande användas, med vissa särskilda undantag.
För anläggningsägare blir därför nästa fråga strategisk: Vilka SF6-anläggningar har vi, vilka börjar bli gamla eller läckagebenägna – och när är det klokt att ersätta dem i stället för att fortsätta reparera?
– Man behöver inte byta fungerande utrustning över en natt. Men det är definitivt dags att börja bedöma skicket, planera för investeringar och lägga en långsiktig plan. De beslut man fattar om nya brytare och ställverk idag påverkar anläggningen i flera decennier framåt, säger Kristoffer Neandhers.