Enligt statistik från SMHI åskar det i Sverige upp mot 20 dagar om året, och årligen registreras cirka 150 000 blixtnedslag. Sommarens oväder kan komma plötsligt, vara kraftfullt och ibland orsaka allvarliga störningar i elförsörjningen. På Vattenfall Services arbetar man både förebyggande för att minska risken för skador och har omfattande beredskap för att snabbt återställa strömmen om något inträffar.
I början av juni förra året orsakade ett sommaroväder flera strömavbrott i Sverige. Blixtnedslag ledde till att över 4 000 hushåll i Örebrotrakten och Västernorrland blev strömlösa. Bara några dagar senare drabbades närmare 10 000 hushåll av strömavbrott på andra platser runt om i landet. Blixtnedslag kan orsaka skador på elledningar och på utrustning i ställverk och transformatorstationer. Även starka vindar kan orsaka nedfallande träd på ledningarna som orsakar strömavbrott. En snabb och effektiv respons är då avgörande.
– Vi arbetar med felavhjälpning dygnet runt. Det innebär att våra montörer alltid finns tillgängliga. Om det finns risk för allvarligt oväder går vi in i beredskap, där såväl arbetsledning som tekniker och montörer är redo att agera, berättar Lars Malmqvist, affärsområdeschef för Ledningar Öst på Vattenfall Services.
För att snabbt kunna sätta in resurser och åtgärda strömavbrott har Vattenfall Services en välutvecklad storstörningsplan. Nyligen genomfördes en omfattande översyn av planen, vilket resulterade i en tydligare organisation, distinkta rollbeskrivningar och detaljerade checklistor. Planen revideras minst en gång per år, för att bland annat utse medarbetare som under året har extra ansvar som storstörningsledare. Dessutom utbildas samtliga inom storstörningsorganisationen för att kunna axla flera roller vid behov. När storstörningsplanen aktiveras, frångår medarbetare sina ordinarie arbetsuppgifter för att ta sig an nya och kritiska roller.
Kontinuerliga förbättringar för framtiden
Efter att en storstörning har inträffat, görs en uppföljning för att se om något kunde gjorts bättre eller annorlunda. Åtgärder identifieras och utifrån dessa uppdateras sedan storstörningsplanen. Utöver uppföljningen ses planen över varje år och utvecklas utifrån behov.
– I många fall har vi också genomgångar och simulerade övningar tillsammans med elnätsägarna som är våra uppdragsgivare. Vi iscensätter en påhittad större elstörning, och drar i gång storstörningsorganisationerna hos båda verksamheterna. Genom att träna tillsammans, ökar möjligheten att bli bättre inför nästa gång, säger Lars Malmqvist.Klimatförändringarna medför också krav på nya lösningar och ökad beredskap. Fler extrema väderhändelser väntas, exempelvis innebär varmare somrar att risken för att åskväder ökar. Det kan också bidra till fler skogsbränder. Samtidigt blir skyfall vanligare, som kan leda till översvämningar som skadar utrustning i ställverk eller i nätstationer. En annan risk är vattenintrång som kan orsaka kortslutningar. Dessa faktorer beaktas noggrant i storstörningsplanen.
– Genom att övervaka väderdata i realtid och exempelvis nyttja väderprognosmodeller och AI-teknik är det möjligt att bättre förutse problem och agera proaktivt, förklarar Lars Malmqvist.
Säkerheten framför allt
Förutom att arbeta med att fälla träd och återställa elförsörjningen, måste medarbetarna i fält vara förberedda på farliga situationer. Ofta innebär arbetet att de måste vara nära strömförande ledningar, vilket kräver extra försiktighetsåtgärder. Därför är säkerhetsutbildning en central del i storstörningsplanen.
– Vårt uppdrag medför en civilplikt att delta vid störningar och skyndsamt återställa elförsörjningen så att samhällets viktiga funktioner – såsom sjukhus, skolor, vattenförsörjning och avfallshantering – kan upprätthållas. Säkerheten är alltid i fokus eftersom vi arbetar i farliga miljöer där riskerna är höga. Vårt mål är att lösa problemen snabbt och effektivt utan att utsätta oss själva eller andra för onödiga faror, avslutar Lars Malmqvist.
