blog

Kartans kraft – hur AI och smarta GIS-lösningar förändrar arbetet i fält och på kontor

Skriven av Admin | Jun 9, 2025 9:44:40 AM

Geografiska informationssystem (GIS) och appar som bygger på geografisk data är för gemene man en osynlig men avgörande del för att vårt samhälle ska fungera – allt från samhällsplanering till skogsbruk och energiförsörjning. På Vattenfall Services finns ett team av GIS-experter som utvecklar, analyserar och förfinar tekniken som hjälper oss att förstå vår omvärld – och fatta bättre beslut varje dag.

Inom Vattenfall Services finns den specialiserade enheten GIS och inmätning, bestående av GIS-samordnare, GIS-ingenjörer och inmätningsingenjörer. Under de senare åren har en stor utveckling skett inom enheten där man bland annat skapat en omfattande GIS-plattform för att samla in, analysera och visualisera geografisk data. Genom att kombinera kartor och annan information kan man identifiera mönster, planera insatser och fatta bättre beslut.

– GIS gör det möjligt att se samband som annars är svåra att upptäcka – och blir därför ett kraftfullt verktyg i allt från stadsplanering till miljöövervakning. Vi arbetar med både interna uppdragsgivare inom Vattenfallskoncernen och externa kunder, och stöttar dem i alla slags GIS-relaterade frågor, berättar Alexander Svensson som är avdelningschef på Vattenfall Services.

Idag har Vattenfall Services GIS-plattform över 1 200 användare och verksamhetsanpassningar görs kontinuerligt för att möta fler behov. En av GIS-teamets främsta styrkor är att kunna skapa skräddarsydda GIS-appar i plattformen utifrån varje verksamhets specifika krav.

– En stor fördel är att vi jobbar med samma datamängder och realtidsuppdateringar och kan presentera samma data på olika sätt utifrån vilken roll man har. Vi kan styra rättigheter på detaljnivå och utvecklar funktioner som underlätta datainsamling och eliminerar ifyllnadsfel, berättar Takeshi Stokoe som är GIS-ingenjör på Vattenfall Services.

 

Goda exempel i kommuner

En verksamhet som har fått upp ögonen för skräddarsydda GIS-appar är Lomma kommun. Här har GIS-teamet tillsammans med Vattenfall Services belysningsavdelning utvecklat en GIS-app med fokus på felavhjälpning i Lomma kommuns omfattande belysningsnät. Elin Fexner är en av fyra kommunvägledare på kommunens kontaktcenter, som bland annat ansvarar för att hantera de felanmälningar som kommer in från medborgarna.

– När vi får in en felanmälan registrerar vi ärendet i GIS-appen och markerar på kartan vilken belysningsstolpe det handlar om. Genom appen kan vi hela tiden följa ärendet. Exempelvis kan vi se om felet är åtgärdat, då är markeringen grön igen. Om felet inte kunde åtgärdas direkt, blir markeringen gul istället, och då har teknikern ofta lagt in en förklaring till varför. Det här underlättar mycket när medborgarna vill ha en statusuppdatering på sin felanmälan, menar Elin Fexner.

När en felanmälan registreras skapas en röd markering på kartan i GIS-appen och en belysningstekniker åker då ut för att undersöka och åtgärda felet. Om extradelar behövs, loggas detta i appen, och ansvarig projektledare får direkt en notis om att göra en materialbeställning. Arbetssättet både snabbar på och effektiviserar flödet från fel till åtgärd.

I Trelleborgs kommun pågår ett annat GIS-baserat projekt där 9 200 gatlampor ska bytas ut för att modernisera det kommunala belysningsnätet. För att underlätta hanteringen och övervakningen av projektet har arbetet delats upp i 22 etapper, med en karta för varje etapp. Via den mobilapp som GIS-teamet har tagit fram är det möjligt att följa det omfattande arbetet, hålla koll på varje stolpe och se exakt vad som händer i realtid, vilket skapar transparens och tydlighet för både utförare och uppdragsgivare.

Hantering av värdefulla datamängder

I GIS-plattformen integreras även så kallade värdefulla datamängder – information som är extra viktig för samhällets funktion och planering.

– Det kan till exempel handla om kartor och fastighetsdata från Lantmäteriet, som visar gränser och ägandeförhållanden, eller skogliga data från Skogsstyrelsen, som används för att planera skötsel, skydda miljövärden och hantera risker såsom skogsbränder. Det innebär dock väldigt stora datamängder och kräver an annan typ av process och expertis, avseende såväl transformation och bearbetning som lagring och spridning, förklarar Stefan Björnvad som är GIS-samordnare.

För att alltid vara uppdaterade har GIS-teamet byggt in automatiserad informationshämtning via API:er hos flera olika myndigheter.

– Det handlar om närmare 40 typer av lager, allt från naturreservat och biotopskyddsområden till fornlämningar och kulturmiljöer, som plockas från offentliga öppna data. Inhämtningen sker med olika tidsintervaller, exempelvis uppdateras data om fornlämningar varje natt, förklarar Takeshi Stokoe.

Vikten av att snabbt ha tillgång till korrekt kartdata blev exempelvis tydlig hösten 2023 när vildsvin i Västmanlands län drabbades av afrikansk svinpest. För att förhindra smittspridning upprättades smittsskyddszoner men det tog tid innan fysiska inhängnader var på plats.

– Tack vare vår plattform kunde vi snabbt registrera dessa områden, så att personal ute i fält alltid hade tillgång till den senaste informationen på sina kartor. De kunde vidta försiktighetsåtgärder samtidigt som de kunde fortsätta utföra sitt arbete, berättar Stefan Björnvad.

 

AI och maskininlärning allt mer aktuellt

AI är till stor hjälp för att analysera och tolka stora mängder geografisk data snabbare och mer effektivt. Bildklassificering, datainsamling och dokumentation är områden där AI kan komma till nytta i framtiden.

– Vi använder AI redan nu för att utveckla själva GIS-plattformen, och har även börjat testa maskininlärning för bildigenkänning. Ett exempel är den inventeringsprocess som belysningstekniker utför där man öppnar stolpluckor och manuellt fyller i all information som finns i stolpen. I framtiden kan det räcka att fota i luckan och att all information fylls i per automatik, berättar Stefan Björnvad.

GIS-teamet medverkar bland annat i ett intressant projekt tillsammans med Vattenfall R&D där man undersöker så kallad mobile mapping. Med hjälp av GPS, kameror, laserskanning och andra sensorer som monteras på rörliga fordon samlas stora mängder detaljerad information in medan fordonet kör.

– AI-automatiserad utveckling kommer också göra det möjligt att bygga fler kundanpassade GIS-appar. Redan idag levererar vi denna typ av skräddarsydda lösningar, där vi utifrån en kunds behov kommer med idéer och ger förslag på lösningar, som vi sedan omvandlar till en funktion i GIS-plattformen eller deras specifika app. Tack vare vår mångåriga erfarenhet besitter vi idag en spetskompetens inom detta område, avslutar Takeshi Stokoe.