20 år sedan stormen Gudrun - ökat fokus på störningsorganisation

I år är det 20 år sedan stormen Gudrun drog in över södra Sverige och orsakade stor förödelse. Vattenfall Services arbetade dygnet runt för att återställa elnätet, och lärdomarna från stormen har sedan dess format dagens störningsorganisation.

Hans Rocklöv var en av Vattenfall Services många medarbetare som befann sig mitt i kaoset. Han var då chef för verksamhetsområde Södra Östergötland och ansvarade för underhållsavtalet mot Sydkraft, nu mera Eon.

– Redan innan helgen visste vi att det var dåligt väder på ingång, och hade personal i extra beredskap. Under stormens första natt försökte de göra insatser, men det var förenat med livsfara och vi var tvungna att avbryta. Tidigt på lördagsmorgonen åkte jag till vårt kontor i Åtvidaberg och började ringa in folk för att starta upp en störningsorganisation, berättar Hans Rocklöv.

Vad som följde därefter beskriver Hans som ett intensivt arbete, där väldigt många ställde upp. Insatserna prioriterades utifrån vad som var viktigast. Att få igång elen i de större samhällena var viktigt för att säkerställa funktioner såsom vattenverk och avlopp, men också skolorna.

Många utmaningar samtidigt

Att få ihop en fungerande storstörningsorganisation är en sak menar Hans Rocklöv – men att göra det med samtidigt som man ställer höga krav på säkerheten är en annan sak. När en kris uppstår krävs det ofta snabba åtgärder och man måste tänka annorlunda. Försvarsmaktens Herkules-plan användes för att flyga in personal till området. Vattenfall Services tog in mycket extrapersonal, både från andra svenska entreprenörer men även utländsk personal. Språkförbistringarna var särskilt utmanande ur ett säkerhetsperspektiv.

– Jag minns speciellt en grupp finländare som skulle hjälpa oss. De pratade vare sig svenska eller engelska. Däremot pratade deras underhållsledare engelska, så jag genomförde säkerhetsgenomgången på engelska och hon översatte till finska. Vi har ju ett personalansvar och en olycka får absolut inte hända. Vi hade bara några mindre tillbud och vår personal var, tack och lov, förskonade från större olyckor, berättar Hans Rocklöv.

stormen gudrun bild2

Under Gudrun föll ungefär 250 miljoner träd.

Som en avancerad militär övning

Ute i skogen såg det ut som en krigszon berättar Hans. Vid den här tidpunkten bestod det svenska elnätet till stor del av luftledningar. Träd och stolpar låg huller om buller på marken tillsammans med elkablar som hade dragits ned.

– Det fanns en stor oro över att det låg strömförande elledningar på backen. Vi hade tagit in tillfällig personal som till fots patrullerade alla lågspänningsledningar för att identifiera eventuella faror, med en mycket tydligt instruktion om att inte röra eller gå nära. De ritade in farorna på kartan och rapporterade in det för åtgärd, berättar Hans Rocklöv.

Att navigera i terrängen var som en avancerad militärövning, både svårt och tidsödande. Arbetet genomfördes till stor del med hjälp av helikoptrar, bandvagnar, grävmaskiner och skördare. Materialanskaffningen var ett annat problem eftersom det krävdes så stora mängder material för de omfattande reparationerna.

– Stolpar, skarvrör och isolatorer tog fort slut. Vi behövde vara kreativa för att lösa materialproblemen som uppstod. Bland annat började vi dela skarvrören i två delar, för att inte tappa fart i återställandet, berättar Hans.

En annan utmaning var logostiken att ta hand om personalen. Vattenfall Services satte in en stor administrativ organisation som ordnade med boende och mat. Engagemanget var stort och i början arbetade många både dag och natt. Men när vidden av stormen blev tydlig och arbetet visade sig dra ut på tiden, var det viktigt att hitta en hållbar arbetsform så att personalen skulle orka över tid.

Först efter 40 dagar hade alla fastboende återfått strömmen igen, men det område som Hans Rocklöv var verksam i, klarade sig förhållandevis bra: på den 15:e dagen efter stormen hade den sista kunden i området fått tillbaka strömmen.

– Då skickade vi hem personalen på eftermiddagen. Men uppdraget var långt ifrån klart, vi hade ett stort efterarbete framför oss, eftersom vi hade varit tvungna att göra många temporära lagningar för att få igång elen.

stormen gudrun bild3 (1)

Lärdomar som leder till förbättringar

Lärdomarna från Gudrun har varit många. Det fanns redan krisplaner innan, men inte baserat på den omfattande förödelse som Gudrun innebar.

– Nu finns oerhört gedigna storstörningsplaner på plats som bland annat listar varje persons roll och ansvar i en eventuell kris. Alla i organisationen vet vad man ska göra, och övningar genomförs regelbundet, förklarar Hans Rocklöv.

Det är mycket annat som också har förändrats efter den där stormiga helgen 2005, som idag innebär en tryggare elförsörjning. Eon har exempelvis investerat 36 miljarder kronor i sina svenska lokalnät och vädersäkrat över 3 300 mil ledning, från Skåne till Västerbotten. Dagens norm är isolerade linor och nedgrävda kablar för att skydda dem mot yttre påverkan. Papperskartor har ersatts av GIS-tjänster, vilket gör markarbetet vid en eventuell incident mer exakt, snabbare och säkrare.