Katarina Nilsson Lannerstedt
På Vattenfall Services leder erfarna miljökonsulter olika tillståndsprövningar, exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), som är avgörande för hållbara beslut om framtidens elförsörjning. Genom bred kompetens, nätverk och samarbete över gränserna blir MKB-processen både kvalitetssäkrad och effektiv – och bidrar till att de stora investeringar som krävs för den gröna omställningen kan genomföras med ansvar för natur och samhälle.
Katarina Nilsson Lannerstedt, miljökonsult på avdelningen Miljö och tillstånd på Vattenfall Services, arbetar med miljö- och tillståndsfrågor med särskilt fokus på stora infrastrukturprojekt.
– En miljökonsekvensbeskrivning visar vilka betydande miljöeffekter ett planerat projekt kan medföra – både positiva och negativa. Den regleras utifrån lag och är en viktig del i beslutsunderlaget när myndigheter ska tillståndspröva projekt som kan påverka miljön, berättar Katarina Nilsson Lannerstedt.Inom energisektorn krävs MKB bland annat i ansökan om nätkoncession för byggnation av nya kraftledningar. MKB kan även krävas när ett projekt påverkar ett Natura 2000-område på ett betydande sätt. Även om arbetet styrs av en rad regelverk, allt från ellagen och miljöbalken till EU-direktiv som MKB-direktivet och Esbo-konventionen, så är inget uppdrag likt det andra.
– Miljökonsekvensbeskrivningar handlar om såväl teknisk förståelse som miljöhänsyn. Vi arbetar brett med olika frågor kopplade till användning av mark och vatten, kommunal planering, Sveriges miljömål, riksintressen, lagstiftning och biologisk mångfald. För mig är Vattenfall Services omfattande organisation och breda kompetens ovärderlig. Samarbetet med kollegor, bland annat inom GIS och inmätning, är exempelvis viktig för möjliggöra insamling, analys, samordning och delning av många olika typer av data i ett byggprojekt, säger Katarina Nilsson Lannerstedt.Ett gediget lagarbete från kartläggning till beslut
Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning är omfattande. Processen börjar ofta med en bred kartläggning. Förslagen på ledningssträckor samlas in, tidiga synpunkter från intressenter tas med och naturvärden inventeras, ofta med hjälp av biologer och specialister inom exempelvis hydrologi, buller eller rennäring. En viktig del är att tydligt redovisa olika alternativ, inklusive ett nollalternativ som visar konsekvenserna om projektet inte genomförs. Alla ska kunna förstå utgångsläget.
– Data kommer från kartstudier och offentliga databaser som Artportalen. Fältundersökningar kompletterar detta arbete, och samråd med exempelvis markägare, myndigheter och lokalbefolkning säkerställer att alla synpunkter beaktas och lokal kunskap samlas in, berättar Katarina Nilsson Lannerstedt.Katarina betonar också att användningen av GIS för analyser och visualisering gör det möjligt att kombinera teknisk information med naturvärden på ett tydligt sätt.
I större kraftledningsprojekt har Katarina och hennes kollegor ett delegerat projektledaransvar och ansvarar för att flera olika utredningar och bedömningar tas fram och sammanställs.
– En viktig del i arbetet är att säkerställa samarbetet mellan experter inom olika teknikområden och att få fram den information som behövs för att de ska kunna göra sina bedömningar och projektet sina ansökningar. Det blir många samtal, arbetsmöten och mejl fram och tillbaka under arbetet. Sedan tillkommer tid för granskning och för att säkerställa att leveranserna motsvarar beställningen, förklarar Katarina Nilsson Lannerstedt.Resultatet från utredningsarbetet är ofta en rapport som vid behov revideras utifrån myndigheternas synpunkter. Det kan exempelvis handla om att undersöka en specifik artgrupp mer i detalj. Rapporten ska vara lagom lång och hålla sig inom avgränsningarna från beställare och formkrav. Skyddsåtgärder ska både vara praktiskt genomförbara och uppfylla lagstiftning och myndighetskrav.
– Vi måste alltid ta höjd för osäkerheter och föreslå väl avvägda skyddsåtgärder om det finns risk för skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Samtidigt kan skyddsåtgärder till exempel påverka byggtiden i ett projekt. Det handlar om att försöka hitta en bra balans, fortsätter Katarina Nilsson Lannerstedt.Framtidens MBK – enklare processer och smartare teknik
Miljökonsekvensbeskrivningar står inför stora förändringar under det kommande decenniet. En viktig drivkraft är behovet att skynda på klimatomställningen. Långa tillståndsprocesser riskerar att bromsa investeringar i förnybar energi, infrastruktur och industri.
– Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur tillståndsprocesserna kan bli mer flexibla, effektiva och förutsägbara. En nyckelfråga är om Sverige i dag går längre än EU-rätten kräver – och om strängare krav verkligen är nationellt motiverade, förklarar Katarina Nilsson Lannerstedt.Samtidigt bidrar den tekniska utvecklingen till nya möjligheter. AI-drivna analysverktyg, chattrobotar, drönare och satellitdata kan effektivisera MKB-arbetet, minska kostnader och spara tid. Tekniken kan bland annat hjälpa till att hitta upprepningar, förbättra formuleringar, analysera stora datamängder och täcka in områden som annars skulle kräva omfattande fältarbete. GIS-system som kombinerar satellitdata med maskininlärning kan redan i dag identifiera objekt och skapa underlag för beslut – men det behövs fortsatt mänsklig kvalitetsgranskning.
– Med enklare regelverk och ny teknik ser jag framför mig att om tio år är arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar mer träffsäkert, snabbare och bättre anpassat till verkligheten – så vi kan lägga mer kraft på det som verkligen gör skillnad för miljön, avslutar Katarina Nilsson Lannerstedt.
.png?width=600&name=Distribution%20Biodiversity%206487%20(1).png)
